Skiftaren.

Ikväll är en sådan där kväll då jag hemskt gärna hade haft en flaska vin. Bara suttit med ett glas och njutit av den underliga känslan av lugn som plötsligt steg fram i något skede under dagen. Känslan av att jag är Pippi Långstrump, världens starkaste tjej. Komma vad som komma skall.

Publicerad 10.07.2013 kl. 01:41

Billamporna är som vackrast om natten.

Plötsligt säger kroppen stopp. Det känns som om något kramar tag i lungorna med ett järngrepp. Pulsen hoppar hit och dit. Benen förmår inte stå stilla. Allt känns som råddråddrådd. Blundar man fladdrar mörka känslor förbi.

Det är så jag minns dom flesta nätter i åren 16 och 17. 18 med. Ärligt talat, många fler än så.

Då det kändes som om världen snurrade alltför fort varje kväll. Då jag bara ville stanna tiden. Världen. Fly någonstans där man inte blir åksjuk och yr av allt. Någonstans där jag kunde känna mig trygg och älskad.

Nu för tiden har jag lärt mig att man kan ta bilen och åkaåkaåka. Stanna någonstans och köpa cigaretter. Sätta sig vid valfri lugn plats för en rökpaus tills det går om. Tills ens hela existens slutat åka berg- och dalbana. För ibland får kroppen ännu för sig att skrika nejnejnej åt mig, även om kvantiteten minskat betydligt från då.

''Du borde också sluta, men det förstår jag att du kanske inte vill.'' sa kanslisten. För hon såg och förstod något inte många ens sett skymten av. Den där lilla flickan som ibland går sönder lite mer än man borde då hon känner att världen är alltför tung att bära.

 

Publicerad 09.07.2013 kl. 02:22

Mvh, bitter gammal tant

Trött, skakis och hostig. Tjena luftrörskatarr och eventuell början till lunginflammation. Har inte saknat er. Inte det minsta. Triangelmärkta mediciner och annat kul är vad vi går på de närmsta dagarna.

(Positivt är dock att jag blev bjuden på god paj i helgen och tog katterna till huset. Gos.)

Publicerad 03.07.2013 kl. 23:28

Fint.

Fick se finastefinaste tjejen i helgen, hon som man kan berätta allt åt och vet att hon förstår. Hon som man vill krama så hårt så värmen räcker flera vintrar framåt. Min fina tjej med vackert lockigt hår och världens varmaste leende. Just hon, den där härliga människan jag fick lyckan att dela kök och badrum med i hela tre år. Och det var en av de finaste stunderna på länge, som jag saknat henne.

Så där annars jobbas det, bakom kassan i en ''karabutik'' med bildelar och annat mystiskt. Det är trevligt, tar priser av avgasrör och låtsas ha någon sorts aning om något. Det ska ni veta, att lycka är 15 minuters rast, en stol att sitta på där bakom kassan och en mysig arbetströja. I alla fall då det gäller just kassajobb.

Två dagar av min inlärningsvecka kvar, sedan har jag för första gången i mitt liv ett tvättäkta arbetsschema. Det ska vi fira med att fira studentexamination på lördag.

Publicerad 29.05.2013 kl. 21:48

Det är rätt bra.

Flum. Filosoferande. Barfota promenader i skogen. Mys. Stekande. Bilkörning. Pappersinlämning. Sömnlöshet. Fina stunder. Härliga vänner. Praktik. Kaffe och cigg.

För att summera senaste tiden.

Publicerad 20.05.2013 kl. 21:57

Fuck me.

*Brödtext, allmänna lögner om hur fint allt känns.*
Publicerad 03.05.2013 kl. 16:11

Det är en Melissa Horn-dag.

Lyssnar på sentimental musik och skriver romaner i mitt huvud. Hittar på, glömmer bort och begrundar. Dricker ett glas vin ute i vårsolen. Känner en underlig sprudlande känsla fylla kroppen som jag inte riktigt kan sätta fingret på.

Idag lever jag. Idag känner jag.

Publicerad 20.04.2013 kl. 18:14

För att bota tomheten.

Eftersom min sköna påpekade att det är närmare en vecka sedan jag senast bloggat tänkte jag nu ta mig tiden att skriva några rader.

Söndag spenderade jag i fosterställning i soffan. Måndag kallade jobbet. Tisdag städade jag för kung och fosterland inför besök av biträdande rektor. Onsdag vankades det återigen jobb, torsdag och fredag likaså.

Utöver det lockade billiga drinkar ut mig i sedvanlig anda på onsdag. Roligaste onsdagen på länge förövrigt. Snackade med fransmän, golvläggare, Ärrä-kunder och allt möjligt annat folk under kvällens lopp. Träffade också flera bekanta ansikten och hade det allmänt bra. Förutom en värre händelse för en fin tjej var det en smärtfri kväll som avslutades med kebab.

Idag, fredag, har jag dessutom äntligen avlagt förarexamen och blivit godkänd. Maria nybliven förare här, hej. Stans vägar är inte längre säkra.

 

Publicerad 19.04.2013 kl. 23:25

Ny mörk komedi.

Två kalas och en begravning. Min lördag kunde varit en filmtitel. Dagens känsla är absolut förvirring och kaos i hjärnan.

Publicerad 13.04.2013 kl. 08:31

Råddjuret.

Publicerad 11.04.2013 kl. 12:45

Sunday, bloody Sunday.

Hoppade glatt på bussen för att åka till arbetet. Sedan insåg jag att bussen jag satt i inte åkte dit jag skulle. Hoppade kvickt av. Hade 25 minuter på mig att springa resten av vägen. Kom in i kiosken, anfådd och svettig, med 5 minuters marginal. Ungefär där om inte förr insåg jag att jag är stans klantigaste person.

Hektisk kväll för att vara en söndag. Plötsligt insåg folket att butikerna var stängda och kom rusande till kära lilla Ärrä. Var kvar i kiosken i närmare en timme efter att mitt skift slutat för jag var tvungen att inventera både det ena och det andra, något jag aldrig gjort förr. Skraplotter, mynthon askar, frimärken och en hel del annat skulle räknas och slås in i kassasystemet. Sådant där som är lite knepigt första gången och tar sin lilla tid.

Efter att jag äntligen var klar var det bara att promenera i över 30 minuter genom en småkylig stad. Aldrig varit så skönt att slänga sin trötta kropp på soffan.

Publicerad 01.04.2013 kl. 00:10

Trött och flummig.

Idag är en sådan där dag då jag känner mig hiskeligt hopplös. Inte för att jag är deppig eller ledsen. Nej, för att jag bara är så otroligt trött och virrig. Vet inget, vill inget och orkar inget. Allt känns som en hel massa ytlighet och dumhet. Ett dåligt skådespel om något flummigt trams som ingen egentligen orkar se på. Är det paus snart?

Publicerad 25.03.2013 kl. 18:40

It's my birthday.

Minns den där ambitiösa tjejen som skulle ha högsta poäng i allt hon bara kunde och strävade efter att alltid göra så bra ifrån sig som bara möjligt. Fint minne hon tjejen. Må hon vila i frid. Den här tjejen hoppas bara hon blir godkänd. Något som hon misstänker kan vara knapert i samhällslära. Hett tips, läs till studentskrivningarna så ni inte behöver svamla bort hjärnan då det väl är dags att prestera.

Så där annars fyller jag år. Började dagen med att bränna allt jag rörde i matväg. Kaffekokaren krånglade, fick fiffla med den en hel del innan kaffet började droppa normalt. Kom i sista minuten till studentskrivningarna, spillde ut en hel påse nötter på golvet och hostade som ett tok under hela skrivningen. Nu snöar det också, how lovely. Trots dessa små motgångar har jag tänkt mig att det ska bli en bra dag ännu, födelsedagsoptimism.

Publicerad 22.03.2013 kl. 13:39

Jag skulle inte ut.

Sms efter sms rullade in igår med frågan ''är du påväg ut?''. Jag svarade att jag skulle vara hemma och ta det lugnt på dem alla. Sedan viskades det om att en större del av klassen skulle träffas i en av stans källarbarer. Klart jag vill gosas med dem. Täckte över allt som skvaldrade om min lunginflammation, var precis påväg utanför dörren då jag fick sms av en halvbekant som stod utanför mitt höghus. Han kom in, vi diskuterade lite. Jag hade inte hjärta att jaga ut honom så jag väntade tålmodigt på att han skulle ge sig av på egen hand så jag kunde kila iväg till mina klasskompisar. Vi satt en stund i en mysig liten bar. Diskuterade bananplättar och sådant där. Billiga baren kom på tal, fina tjejer var taggad. Jag med. Efter en stunds sittande smet två av oss iväg medan resten gick för att få i sig hamburgare. Vandrade över torget, steg in på finska baren man får bästa och sämsta fyllorna på. Det var smockfullt. Inom loppet av en timme mötte jag på både gamla högstadievänner, f.d. arbetskamrater, barndomsvänner och såg långa typen.

Skapade mig en skön fylla. En sådan där då man ännu har kontroll, vet vad som sker men ändå är fylld med fuffens och pratsamhet. Var jävligt nöjd med livet där jag satt med en kossukola i handen och lyssnade på söta människor som diskuterade idealfamiljer och allt möjligt annat. Snurrade iväg till rökrummet, diskuterade med trevliga människor som också stod där ensamma.

I något skede, alldeles för plötsligt, hojtade lamporna att det var dags att gå. Jag stötte på barndomsvännen som hade en karl under ena armen och en vän på andra sidan. De drog med mig. Vi strosade iväg mot en pizzeria. Blev sugna på att gunga. Jag och min nyfunna vän sprang ivrigt iväg till gungorna på en skolgård. Världen snurrade fint för varje rörelse gungan gjorde. Då vi var tillräckligt snurriga fortsatte vi vår färd mot fyllekäk. Kom in på en pizzeria, beställde en familjepizza. I väntan på den där pizzan hann jag med en hel massa fuffens. Vattenkanna och makaroner var en del av ekvationen. Då vi fått vår pizza bar det av nerför backen där fyllefilosoferingsvännen bor, förbi klätterställningen där jag vrickade foten som liten och vidare mot polisstationen. Vi kom in i en cellbostad, precis intill polisstationen. Trängde oss alla in i ett medelstort rum. Satt oss ner på sängen och hade pizzakalas. På den där pizzan fanns allt från räkor till kebab. Med andra ord åt jag kött för första gången på fem år, jävligt gött om jag ska vara ärlig. Mest troligen för de där fem åren som mina smaklökar inte fått vidröra kött. Och fyllehungern.

I något skede vandrade jag iväg, gick till vännen som bor högre upp på gatan. Satt och såg på då en av hans vänner hade årets feelis. Hittade mitt saknade soffhörn. Sov cirka tre timmar, drömde fina och underliga drömmar. Steg upp, drack en halvliter vatten och vandrade sedan iväg hem efter att lungorna gråtit ut sin ilska på mig med ett redigt hostanfall.

Publicerad 21.03.2013 kl. 12:14

Lungknark.

Sumpade både studentskrivning och arbetsintervju idag. Kändes inte värt att ens försöka då lungorna försöker tränga sig ur kroppen och huvudet är på snurr. Skrivningarna är det lugnt med eftersom jag redan skrev i höstas och bara tänkte försöka höja mitt E till ett L. Får leva med mitt E helt enkelt. Arbetsintervjun känns det lite mer bittert med, men jag kan inte annat än hoppas att något annat dyker upp snart. Världen går ju inte under bara för att det inte alltid går som man vill.

Så där annars shottar jag hostmedicin som påverkar nervsystemet på något roligt sätt och käkar piller som gör världen lite snurrig. Plus antibiotika förstås. Känner vimmelkantig. Skön omväxling från dödslängtan jag hade inatt då ögonen var igenklibbade, hostan aldrig slutade och bihålorna kändes som om de skulle sprängas.

Publicerad 18.03.2013 kl. 15:08